Irriterad

Avskyr att vara irriterad, jag känner mig liksom inte helt tillfreds med mig själv när jag är det.
Fräser som en ilsken katt men försöker ändå klistra på ett leende. Tur att telefonen är någorlunda tyst idag.
Usch, jag vill inte vara vresig - jag vill vara mitt vanliga glada, spontana jag!

I fredags fick jag de sötaste sms:en jag någonsin fått, åh vilken sötnos! Saknar dig fruktansvärt mycket! De gjorde mig på ett strålande humör som dock försvann i lördags pga en nonchalant idiot. Ja ja, jag ska inte irritera mig så mycket men ett sånt beteende är fan inte ok! Han ringde mig några gånger igår för att försäkra sig om att jag inte var arg på honom. I ärlighetens namn var irritationen som bortblåst men jag lät ändå måttligt glad.

Igår var vi på Lilla caféet på Söder och fikade. Macarena firade att hon haft cafét i ett år. Supermysigt och alltid lika god latte och maten var också to die for!
På kvällen blev det ju mer fikande för att fira farsdag. Lennie och syrran hade gjort en riktigt god tårta (jag som inte gillar sånt i vanliga fall, det här kan ha varit ett ovanligt fall kanske?) som vi mumsade på.

Som vanligt har jag sömnproblem för att jag grubblar ihjäl mig och jag stör mig galet mycket på det. Kan jag inte bara stänga av?! Tydligen inte... Har inte sovit ordentligt på över en vecka nu, det börjar ta ut sin rätt... Därav irritationen kanske?

Fan vad hungrig jag är nu...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback