Varför är det så jobbigt att ställa upp på mig?

Jag förstår inte det... Är jag nåt freak eller? Varför flyr alla när jag mår dåligt? Messade den jag behöver som mest just nu och det var kalla handen där. "Tyvärr, upptagen" Ja, självklart... Det kanske inte är så konstigt att jag drar mig för att be om hjälp, jag vet ju ändå vad svaret blir. Ändå kan man inte låta bli att hoppas att nåt ska ändras, att nån lyssnar på en och ställer upp. Jag vet inte, jag kanske är ett lost case?

Nu sitter jag här - har försökt göra mig lite fin, klätt upp mig, fixat håret och sminkat mig snyggt och så rinner tårarna... Fan för mitt liv! Jag hatar att må såhär!
Har fått så många knivar i ryggen genom åren då jag öppnat mig för folk så jag aktar mig för vem som får ta del av mitt innersta.

Det måste ju vara nåt fel på mig, jag har börjat förstå det nu.
Tack för ingenting...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback