Rasbeskrivning och goda råd
Ursprung
Den tama mannen har funnits som sällskap och bruksman till kvinnor så
långt tillbaks i tiden som vi kan minnas. Användningsområdena har
givetvis växlat, allt från jakt och jordbruk till dagens rena
sällskaps- och avelskarlar.
När du bestämt dig för att skaffa karl vill vi ge dig lite tips och
råd för att förenkla din vardag med mannen.
Det första du behöver tänka på är om du verkligen har tid med en karl.
En karl är ingenting man lättvindligt kan lämna bort till vänner och
bekanta. Ännu finns inga godkända pensionat i Sverige. Lyckligtvis är
karlar idag accepterade i de flesta offentliga miljöer. Det är dock ej
tillrådigt att ta med karlar överallt. Exempelvis boutiquer brukar
framkalla nervositet och i vissa fall aggressioner. Det är inte
ovanligt att man ser oroliga och gnällande karlar väntandes vid kassan.
Även om du anser dig ha tid över till både en och två och kanske tre
karlar vill vi inte rekommendera mer än en. Ofta visar de oro och till
och med svartsjuka om "matte" bryr sig för mycket om andra karlar!
Raser
Det finns ett stort antal olika karlraser. Vid resor till sydligare
länder slås man av hur många lösdrivande karlar som finns på gator och
stränder. Och visst är det lätt att glömma allt förnuft när man ser in
i ett par bedjande, sammetsbruna ögon... men tänk på att dessa karlar
oftast helt saknar uppfostran och dessutom kan vara smittbärare av
allehanda sjukdomar då vaccinationer är ovanliga i dessa länder.
Dessutom är det ofta problem med att få införseltillstånd till Sverige
för sådana karlar. Vi vill därför rekommendera att du väljer en av
våra erkända svenska raser. Vi väljer att här presentera
den Nordsvenska rasen. Vad som kännetecknar den Nordsvenska rasen är främst
ett lugnt psyke, relativt lättuppfostrade men de behåller ändå sin
lekfullhet högt upp i åldrarna. Alla färger och kroppsbyggnader är
godkända.
Då den Nordsvenska rasen är framavlad i ett strängt klimat vistas de ofta
utomhus vintertid, gärna två och två eller i flock, företrädesvis på
snöskoter.
En könsmogen Nordsvensk karl tycker om att visa upp sig med sina
artfränder på dansställen. Det är där som parningslekarna inleds. I
jakten på en ägarinna kan till och med vilda slagsmål utbryta. Vi
avråder dock från att välja någon av de riktiga "stridstupparna", de
kan bli svåra att få någon riktig pli på. De kan i vissa fall morra
och anfalla sin ägarinna! Då måste man omedelbart säga ifrån och visa
vem som bestämmer. Det ger honom en trygghet att veta sin plats. Även
den lugnaste Nordsvenska karl kan ibland brusa upp och försöka ta
kommandot. Det gäller då att vänligt men bestämt tillrättavisa honom.
Du bör i ett tidigt stadium bestämma om du vill ha en inne eller en
utekarl. Väljer du en innekarl så bör du tänka på att motion är
otroligt viktigt. En innekarl kan annars bli passiv och hemfalla åt
öldrickande framför tipsextra. Det är inte svårt at lära en karl
enklare små sysslor såsom att gå och handla eller att dra en barnvagn
runt kvarteret. Glöm inte heller att ge rikligt med beröm. Karlar
sporras då och utför villigt sina små tjänster.
Allmän skötsel
För att din karl ska få leva ett långt, friskt och lyckligt liv
behöver han god mat, frisk luft, daglig motion och någon eller några
aktiviteter som inspirerar honom. Tänk även på att hålla din karl
vacker. Den svenska rasen är vanligen renlig av sig och sköter det
mesta själv till exempel ansning av skägg och naglar. Tandvård och
trimning av huvudhår bör man överlåta till en fackman.
OBS! All kupering är strängt förbjudet i Sverige, sådant kan till och
med medföra rättsliga följder i vissa fall!
Uppfostran
Även om du vet att din karl är lydig och snäll och inte skulle göra en
fluga förnär så bör du inte låta honom i glädje hoppa emot främmande
människor. Någon som ej är van vid karlar kan till och med bli rädd.
En annan viktig uppfostringspunkt är att lära honom att tiga på
kommando samt att hålla sig intill dig så att han inte ställer till
förtret för andra. Mycket vanligt är en tendens att springa efter
andra karlars bilar och ett sådant beteende är oacceptabelt och bör
kvävas i sin linda!
Kostnader
Det är givetvis något som man bör tänka på innan man skaffar karl. Att
ha karl är inte billigt. En karl äter mycket och behöver kläder, bil,
mm. En duktig arbetskarl kan ofta själv tjäna ihop till sitt
uppehälle. Har man en skicklig jägarkarl kan han bidra till hushållet
med bland annat älgkött. På höstarna kan man till och med se hur
karlar beger sig ut i flock för att jaga älg. Se till så att just din
karl har tillstånd, dvs. licens, för detta annars bör man inte låta dem
löpa omkring hur som helst i skog och mark. Om din karl saknar det
rätta intresset för jakt kan du kanske istället träna honom till att
bli en skicklig bär- och svampplockare.
Avel
Även om du idag inte är intresserad av avel så är inte snöpning något
vi vill rekommendera. Det kan komma en dag när du ångrar dig och då
blir du tyvärr tvungen att byta ut din gamla trotjänare mot en ny. Om
du tänkt använda din karl i avelssyfte bör du först kolla stamtavlor
men även tänka på att påssjuka kan försämra avelsmöjligheterna.
Ett byte kan komma i åtanke. Förövrigt brukar de Nordsvenska karlarna
Visa sig villiga till avel något som bekräftas från BB-håll. Om du
inte vill lämna din karl hemma vid förlossningen så går det bra att ta
med honom till BB. Personalen där har utbildning och är vana att
handskas med nervösa karlar. En positiv reaktion är att många karlar
uppvisar en högre mognadsgrad efter den första avkomman även om motsatt
reaktion i kan sällsynta fall förekomma.
Vidare avel bör inte bedrivas på karlar som inte visar intresse för
sin avkomma, inte vill kännas vid sin avkomma eller till och med är
aggressiv mot avkomman. Sådana karlar är inte lämpliga som
sällskapskarlar och du bör snarast göra dig av med honom hur söta de
än må vara. Eventuella framtida ägarinnor till en sådan karl bör
varnas för att han har sådana defekter innan de tar hem honom.
Kost
En Nordsvensk karl kan äta i stort sett vad som helst även om de
tycks föredra den kost de är uppfödda på (det sk "mamma-köttbullssyndromet").
Rådgör därför gärna med uppfödarna om vad karlens kost varit baserad
på under uppväxten. Låt inte mannen rumstera fritt i kylskåp och
skafferi och fall inte för bedjande blickar vid kaffebordet. Det är
direkt olämpligt att låta honom tigga vid bordet.
Vissa karlar visar tendenser att vilja hjälpa till att tillreda sina
egna måltider. Detta bör uppmuntras! Maltdrycker uppskattas ofta av
Nordsvenska karlar men låt det inte bli till någon vana. Ett par burkar
per vecka under sträng uppsikt är dock inget att oroa sig för.
Sjukdomar
Karlar kan ofta uppvisa diverse små sjukdomssymtom. Ta dock dessa med
en nypa salt. En kvinna kan vanligtvis fortsätta att utföra sina
dagliga sysslor trots sjukdom men detta tycks vara svårare för en man.
Han sjukskriver sig gärna i rent förebyggande syfte. Detta inträffar
oftast vid helg- och skiftarbete.
Många Nordsvenska karlar har tendenser till färgblindhet. Du bör därför
hjälpa honom med påklädningen. Karlar med orange tröja och rosa byxor
har faktiskt påträffats.
Sammanfattning
Vi hoppas att du får mycket glädje av din nya karl under många år. Som
komplettering till våra små tips kan du gärna läsa andra, mer
utförliga fackböcker i ämnet karlavård. Vi kan rekommendera "Allt en
kvinna bör veta om män". Du kan givetvis också vända dig till närmaste
veterinärklinik.
Svenska Brukskarlsklubben Avd Nord