Maktkamp
Jag tror att det är dags
inatt ska de mäta sin styrka
Hon - från Smaragdskogen
och Han - från Opalberget
Luften är tjock
går nästan inte att andas
Hon suger åt sig det mesta av syret
för att samla sina krafter
Det dånar i berget
då han samlar sina undersåtar
för att tömma dem på energi
Han vet att hon är stark -
han tar inga risker
Tiden är kommen
Hon väver en båt av smaragdbark
låter skogens glittrande bäckar
föra henne till platsen
mellan gott och ont
Han gör en släde
av sina undersåtars hudar
låter skuggvarelsen slita hårt
för att föra honom till platsen
mellan gott och ont
Vita moln möter svarta
Kristallskärvor möter mörka blixtar
Hon omgärdad av regnbågsskimmer
han av dunkel hatväv
Skrik fyllda av ångest och ondska
Han kämpar -
gör allt som står i hans makt
för att släcka hennes liv
Hennes ljus absorberar all hans vrede
Plötsligt!
Klara toner från en trollflöjt
ljuder genom natten
Allt blir stilla
inte ett andetag
Sedan, blickar fyllda av insikt
Han knäböjer
framför hennes fagra gestalt
låter hatväven falla
blottar sig
Hon lägger sin nätta hand
på hans hjässa
fyller honom med ljus -
får hans mörka skepnad
att skifta i smaragdgrönt
© Alfabetan
Kommentarer
Trackback