Alfabetan

Jag känner mig helt felplacerad idag. Vad gör jag här? Varför ska jag hålla humöret uppe? Den satans idioten har ju inte ens haft hyfs nog att komma fram och prata med mig öga mot öga! Nej, han skickar ett massmail och talar om att jo den nyanställda börjar den andra januari med 1 dags introduktion i receptionen! Ja jag antar att han tror att jag ska sköta den biten men där tror han fel! Moahahaha! Jag är ledig den andra januari, det var ju SYND! Dessutom, varför ska jag sova med fienden? Hon är ju min konkurrent för helvete, tänker inte lära upp henne i någonting överhuvudtaget, det kan han göra själv! Indirekt så har han ju talat om att mitt jobb inte är så svårt, nej fine, men då kan han som sagt sköta introduktionen helt solo så får vi se hur lätt han tycker att det är! Det lasset jag drar är grymt tungt men det har ju inte han fattat... Stackars sate!

Shit... Den här låten hade jag glömt bort men så råkade jag av en händelse glo på West End Star i lördags och de sjöng duetter. Den är väldigt fin och texten talar till mig mer nu än någonsin... Av olika skäl!


Nothing is so good it lasts eternally,
Perfect situations must go wrong,
But this has never yet prevented me,
Wanting far too much,
For far too long,

Looking back,
I could have played it differently,
Won a few more moments,
Who can tell,
But it took time to understand the man,
Now at least I know
I know him well

Wasn't it good?
(Oh so good)
Wasn't he fine?
(Oh so fine)
Isn't it madness,
He can't be mine?
But in the end
He needs a little bit
More than me,
More security,
He needs his fantasy and freedom,
I know him so well

No-one in your life is with you constantly,
No-one is completely on your side,
And though I'd move my world to be with him,
Still the gap between us is too wide,

Looking back,
(Looking back)
I could have played it differently,
(I could have played it some other way),
Learned about the man,
Before I fell
(I was just a little careless)
But I was ever so much younger then,
(Maybe, so much younger then)
Now at least I know
I know him well

Wasn't it good?
(Oh so good)
Wasn't he fine?
(Oh so fine)
Isn't it madness,
He won't be mine?

Didn't I know?
How it would go,
If I knew from the start,
Why am I falling apart?

Wasn't it good
Wasn't he fine?
Isn't it madness,
He won't be mine?

But in the end,
He needs a little bit
More than me,
More security,
He needs his fantasy and freedom,
I know him so well,
It took time to understand him,

I know him so well

Orkar inte mer nu... Förlorar jobbet i januari och det var verkligen inte vad jag behövde! Den omgjorda tjänsten här på kontoret som jag var ganska säker på att jag skulle få, förlorade jag för att jag inte hade lika mycket erfarenhet inom marknadssupport som en av de andra sökande.
Känner mig inte snygg direkt, har ju gråtit sen jag fick veta det. Lite svårt att sköta jobbet när tårarna sprutar. Känner mig galet bräcklig! När alla på de andra företagen fick veta kom de ju rusande och ville kramas och gråta med mig men jag kunde inte, jag skickade bort dom igen! Stefan, älskade vännen, förlåt för att du inte fick kramas med mig trots att du tjatade men jag kan inte kramas när jag försöker skärpa mig för att inte gråta hysteriskt!
 
God jul liksom...

Jag håller på att bli galen, ja faktiskt, helt jävla tokig! Vad fan är det frågan om egentligen? Jag orkar inte med den här skiten, inte en gång till. Jag har inte ens förtjänat det! Jag har fått nåt för mig och sen har jag svårt att släppa det. Hur fan gör ni andra när ni kommer på att: "Ingen idé, det kommer inte gå iallafall"???
Eller blir det så när man känner att nåt är så rätt liksom, som ett pussel där alla bitar passar perfekt? Jag har aldrig haft svårt att släppa saker och ting förut, eller ja vissa grejer men det är endast då jag känt att det är så rätt och då har det gett utdelning också. Man måste gå efter det man vill ha och det man tycker att man gjort sig förtjänt av, vad blir det annars av en? Jag är en sökare och nu söker jag efter nåt som gör mig lycklig utöver det vanliga. Det kan vara en sk wild goose chase men jag måste försöka, jag vet att om jag inte gör det kommer jag aldrig förlåta mig själv.

En annan sak: Jag måste lära mig att filtrera andra människors lidande, särskilt de som står mig nära. Jag blir fysiskt sjuk när nån närstående mår dåligt och jag kan inte hantera det så bra som jag skulle vilja. Det är inga problem då jag väl sitter där med personen som mår dåligt, då kan jag använda mig av smärtan istället och försöka hjälpa på alla sätt, det är efteråt, oavsett om jag sitter själv eller är bland vänner, som jag får ont i kroppen och själen. Det är jättesvårt att förklara, jag vet att jag låter som en jävla tokfia! Jag vill bara hjälpa, det är då jag mår som bäst. Måste verkligen ta tag i det här med healingen och utbilda mig ordentligt, jag kommer känna ett lugn då det vet jag.

En tredje sak: Jag älskar för mycket. Jag känner för mycket helt enkelt! Jag brinner för så mycket och jag kan inte hantera det. Jag behöver hjälp! Jag pratar mycket med mina vänner och min familj men det känns som att det är få som förstår mig. Har en vän som förstår mig till fullo och honom är jag så tacksam för! I alla andras ögon kan jag läsa tvivel och frågetecken men inte i hans, där finns inget fördömande alls och det är så outsägligt skönt att prata med honom. Jag skulle inte fungera om du inte fanns i mitt liv, kan inte ens tänka mig ett liv utan dig och din vänskap. Du hjälper mig mer än du tror och för det är jag evigt tacksam! Älskar dig! *kramar i överflöd*

Så den fjärde saken: Jag ska på date ikväll, ska bli jättetrevligt och jag hoppas att jag för en kväll kan släppa det som tynger mig och bara slappna av! Känner mig i och för sig väldigt avslappnad i den här killens sällskap så det bör inte bli några problem. Har jag tur får jag nog en härlig massage också, det brukar jag få. =) Undrar vad han bjuder på för mat?

Till alla er som är förvirrade där ute: Irra runt lite till så ska ni se att ni hittar till rätt plats då tiden är inne. Det är det jag hoppas på för egen del också...

Ciao for now!

Ja, alltså det blir ju vad man gör det till men satan vad deprimerande den var. Mitt humör är väl inte det bästa just nu av olika skäl så det kan ju ha nåt med saken att göra. Såg en riktigt risig film i lördags dessutom, Black Christmas, se ALDRIG den! Vilket jävla skit, fruktansvärt! Ja, skräckfilm... Yeah right, jag garvade åt typ allt. En nyinspelning av 1974 års "Stilla natt, blodiga natt" Moahahahaha, vilket skiiiiiit! Sen såg vi The Invisible och ja, jag hade redan sett den svenska versionen som kom ut för typ 6-7 år sedan. Kan tillägga att den svenska versionen är MYCKET bättre, inget Hollywood-ending på den. Vad är dealen med "Och så levde dom lyckliga i alla sina dagar"? Det finns ju inte!

Jag kanske måste börja röka igen...

Jo, inget kan få ner mitt humör idag! =) Ska bli galet kul att gå på konsert och sen att det är ett av mina absoluta favoritband som spelar gör ju inte så ont... ;-) Däremot är jag ju klantig deluxe; jag glömde deras senaste skiva! Ska raka vägen hem till Sara efter jobbet och hon har inte den... Jag fick med mig biljetterna iaf och det är ju ett plus.

Nu måste jag jobba på, drunknar i fakturor!