Rörigt rörigt...
Förvirringen är total! Helgen var mycket trevlig men ack så skum...
I fredags var jag, Sara och Malin ute en sväng vilket var väldigt trivsamt. :P
Lördagen gick mest ut på att kurera baksmällan men vi gjorde ett tappert försök att pimpla lite rödvin på kvällen, gick inget vidare då vi började lida av spritvallningar! Bara att överge vinet och hoppa på kaffet istället...
Valborg var himla trevlig faktiskt, grillade hos mig ett gäng sen hörde exet av sig så vi gick på fest hos en gammal kompis... Överfull etta kan jag ju säga! Men hade inte träffat killen som äger lägenheten på 3 år så det var dags nu liksom...
Livat värre och mina stackars kompisar som jag släpat med mig hade väl inte så överjävligt trevligt så jag sa att de kunde gå hem om de ville. Gav nyckeln till Sara och sen fortsatte jag festandet med övrigt patrask. Satt och pratade lite om hur länge vi känt varandra egentligen... Hua vad gammal man börjar bli! Person 1 har jag känt i 17 år och exet i 13 typ... Person 2 lärde jag inte känna förrän senare men det är väl iallfall en 9-10 år... Sjukt!
Hursomhelst spårade väl det hela ur sen när det verkade som att en av tjejerna på festen tagit en överdos av nåt kemiskt eller liknande, och började hoppa rätt upp och ner för att sedan hamna i en buske... Weirdo!
Exet tyckte att det var dags att lätta och det tyckte väl jag med i och med att jag fått nog av alla dårar... ;) Problemet var bara att jag inte "fick" gå! Det var hela tiden nån jävel som ville prata, supa eller dansa... Jag tappade bort exet och till slut fick jag ett mess där det stod: "Jag gick... Port 7"
Åhå, en nattlig invit... :P Eller ja nåt sånt var det ju inte frågan om, inte från min sida iaf.
Person 2 vill inte att jag ska gå och babblar på i en evighet varpå exet skickar ett nytt meddelande och undrar var jag är nånstans! Jag förklarar för Person 2 att jag måste dra och han tycker att han ska förlja med ut eftersom han vill prata om en sak... Jisses...
Han börjar med att fråga hur pass starkt mitt psyke är, om jag är mentalt stabil?! Uh va?! Jag undrade om det såg ut som att jag var bräcklig på nåt sätt. Nejdå svarade han men det här kan komma som en chock.
Ut med det, sa jag och fösäkrade att jag inte är den lättchockade typen.
Då kläcker fanstyget ur sig: Det är såhär, jag vill träffa dig och ha sex med dig.
Jag som inte är så lätt att chocka i vanliga fall tror fan inte mina öron och undrar: Öh varför?!
Jo'rå då kommer det fram att han varit attraherad av mig i mer eller mindre alla år vi känt varandra men inte vågat säga nåt... Samtidigt piper det till på mobilen igen och exet undrar om jag skulle komma eller inte! Jag svarar att jo visst, men jag måste bli av med Person 2 först! Han sa att han såg oss genom fönstret... Jaha ja...
Försökte komma över den mindre chocken och förklarade att jag inte var intresserad av att ha sex med honom men att det dock funnits en tid då jag kanske hade varit det. Han ville iaf att vi skulle ses och ta en fika nån dag och det kunde jag ju gå med på.
Kom äntligen loss och stack till exet... Där fick jag välbehövliga kramar och efter att jag berättat vad jag just fått veta sa han att han misstänkte att det var nåt sånt... Jag började nästan böla och sa att jag inte vill ha sex, det är inte det jag behöver, jag behöver trygghet först och främst!
Han sa att jag kunde lita på honom och att jag vet ju vad jag får av honom. (Vet jag?!) Han ville att jag skulle sova kvar men jag kände att jag var tvungen att gå hem eftersom jag hade ett gäng vänner som sov hos mig. Jag drog, full, förvirrad och trött...
Dagen efter ringde Person 2 och undrade om jag var ok... Jo'rå, visst är jag det blev mitt svar.
Just nu känns allt skitskumt och jag är fan fortfarande lite chockad.
Exet har jag pratat med också men där känns det inte konstigt iaf och det är ju tur det!
Skönt att dra iväg på kryssning på fredag och fira Linda, kommer bli så kul! =) Längtar! Har bara en dag kvar att jobba också eftersom jag tagit ledigt hela fredagen! *pustar ut*
Lunchdax!
I fredags var jag, Sara och Malin ute en sväng vilket var väldigt trivsamt. :P
Lördagen gick mest ut på att kurera baksmällan men vi gjorde ett tappert försök att pimpla lite rödvin på kvällen, gick inget vidare då vi började lida av spritvallningar! Bara att överge vinet och hoppa på kaffet istället...
Valborg var himla trevlig faktiskt, grillade hos mig ett gäng sen hörde exet av sig så vi gick på fest hos en gammal kompis... Överfull etta kan jag ju säga! Men hade inte träffat killen som äger lägenheten på 3 år så det var dags nu liksom...
Livat värre och mina stackars kompisar som jag släpat med mig hade väl inte så överjävligt trevligt så jag sa att de kunde gå hem om de ville. Gav nyckeln till Sara och sen fortsatte jag festandet med övrigt patrask. Satt och pratade lite om hur länge vi känt varandra egentligen... Hua vad gammal man börjar bli! Person 1 har jag känt i 17 år och exet i 13 typ... Person 2 lärde jag inte känna förrän senare men det är väl iallfall en 9-10 år... Sjukt!
Hursomhelst spårade väl det hela ur sen när det verkade som att en av tjejerna på festen tagit en överdos av nåt kemiskt eller liknande, och började hoppa rätt upp och ner för att sedan hamna i en buske... Weirdo!
Exet tyckte att det var dags att lätta och det tyckte väl jag med i och med att jag fått nog av alla dårar... ;) Problemet var bara att jag inte "fick" gå! Det var hela tiden nån jävel som ville prata, supa eller dansa... Jag tappade bort exet och till slut fick jag ett mess där det stod: "Jag gick... Port 7"
Åhå, en nattlig invit... :P Eller ja nåt sånt var det ju inte frågan om, inte från min sida iaf.
Person 2 vill inte att jag ska gå och babblar på i en evighet varpå exet skickar ett nytt meddelande och undrar var jag är nånstans! Jag förklarar för Person 2 att jag måste dra och han tycker att han ska förlja med ut eftersom han vill prata om en sak... Jisses...
Han börjar med att fråga hur pass starkt mitt psyke är, om jag är mentalt stabil?! Uh va?! Jag undrade om det såg ut som att jag var bräcklig på nåt sätt. Nejdå svarade han men det här kan komma som en chock.
Ut med det, sa jag och fösäkrade att jag inte är den lättchockade typen.
Då kläcker fanstyget ur sig: Det är såhär, jag vill träffa dig och ha sex med dig.
Jag som inte är så lätt att chocka i vanliga fall tror fan inte mina öron och undrar: Öh varför?!
Jo'rå då kommer det fram att han varit attraherad av mig i mer eller mindre alla år vi känt varandra men inte vågat säga nåt... Samtidigt piper det till på mobilen igen och exet undrar om jag skulle komma eller inte! Jag svarar att jo visst, men jag måste bli av med Person 2 först! Han sa att han såg oss genom fönstret... Jaha ja...
Försökte komma över den mindre chocken och förklarade att jag inte var intresserad av att ha sex med honom men att det dock funnits en tid då jag kanske hade varit det. Han ville iaf att vi skulle ses och ta en fika nån dag och det kunde jag ju gå med på.
Kom äntligen loss och stack till exet... Där fick jag välbehövliga kramar och efter att jag berättat vad jag just fått veta sa han att han misstänkte att det var nåt sånt... Jag började nästan böla och sa att jag inte vill ha sex, det är inte det jag behöver, jag behöver trygghet först och främst!
Han sa att jag kunde lita på honom och att jag vet ju vad jag får av honom. (Vet jag?!) Han ville att jag skulle sova kvar men jag kände att jag var tvungen att gå hem eftersom jag hade ett gäng vänner som sov hos mig. Jag drog, full, förvirrad och trött...
Dagen efter ringde Person 2 och undrade om jag var ok... Jo'rå, visst är jag det blev mitt svar.
Just nu känns allt skitskumt och jag är fan fortfarande lite chockad.
Exet har jag pratat med också men där känns det inte konstigt iaf och det är ju tur det!
Skönt att dra iväg på kryssning på fredag och fira Linda, kommer bli så kul! =) Längtar! Har bara en dag kvar att jobba också eftersom jag tagit ledigt hela fredagen! *pustar ut*
Lunchdax!
Kommentarer
Trackback